lördag 12 november 2011

Vincent helt enkelt

Då alla bara tjatat efter mitt succéinhopp i den här bloggen blir det en lite favorit i repris. Av mig Vincent Osbeck som gästbloggare här på mammas blogg.

Till att börja med måste jag berätta om att min gamla skrotvagn gick sönder i veckan just vad man kunde vänta sig! Så då fick de bråttom att skaffa en ny, jag som trodde jag var fri från vagn och numera kunde rulla runt som jag ville ute på promenader o i affärer. men ikke! De köpte helt enkelt en ny.Här är förresten en bild på mig i den nya vagnen. Ja, ni ser helt rätt, jag ligger och sover. Men man kan väl inte rå för att jag gillar att sova. Då går föresten tiden snabbare också, tills man blir vuxen och kan flytta hemifrån långt hemifrån. Ända bort till Virgatan om vi bor kvar i den här kräklägenheten då vill säga. Vet att det är små kök men är inte den moderna mannen bara än trend!?! Tänkte väl de...kommer ju i vart fall inte stå vid spisen ändå. Sug på den ni mwhahahah....

Apopå det så har en väldigt jobbigt fenomen dykt upp!: Det kliar som tusan i munnen på mig hela tiden, ingenting fungerar inte ens att tugga på pappa och mamma och de kan ju vara rätt sega ibland fattar inre jollriska alls!

Idag fatta mamma iaf att jag ville ha den där goda äppelgröten till frukost och inte de där riskletet! Sa mamma o tittade på skeden o de måste ha fungerat...Im da man!

Vad har hänt annars idag då? Jo Oliwer och faster kom en sväng idag. Oliwer är rätt häftig tycker jag den enda som verkar fatta vad jag säger. Att jag vill ha min napp när ja jollar på ett visst sätt, ja ni vet en skön snubbe helt enkelt.

Busat massor med mamma och pappa har jag också gjort idag. De är så knepiga att jag inte kan låta bli att skatta. med dem tror de....men de skulle bara veta. Det är ju skillnad på med och mot, eller vad säger ni? Ja, jag tänkte väl det. Capisce! Så ni förstår att jag skrattar en hel del om dagarna ( De verkar tycka att det är det bästa som finns att umgås med mig). Ett gott skratt förlänger ju livet så...och så säger man att jag är en glad och snäll unge?

Exempelvis: Igår satt jag och mamma och gosade framför tvn. Då tyker det upp två barn på reklamen som jollrar dadada ( gulligt, tycker alla vuxna. Men de pratar om hur de ska demolera köket) jag tittar intresserat och vänder mig sedan till mamma och säger ett likadant frågande dada? Varpå hon utbrister hur söt och duktig jag är?!? Vadå vill människan ha ett katastrofkök jag bara undrar?

Nä man blir trött av att leva mitt liv som ni kanske förstår. Så nu ska jag gå och sova.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar