Så här pigg kan man se ut på morgonen, den osminkade sanningen typ
Vi har haft lille Oliwer på besök över natten. Nu är han en glad bebis på gott humör. Igår hade han dock ont i magen så ingenting passade utom att skrika förstås. Klart hur ska man annars få uppmärksamhet när man inte kan prata?
Så här spännande var det att ligga i babysittern och glo på mig. Kan inte klandra honom, inte var dag man ser en så konstig typ.Nyss ätit frukost och solen skiner. Det verkar bli en såndär fin höstdag. Mamma berättade igår att det småsnöat uppe i Gävle. Kan ju alltid hoppas att det dröjer ett par veckor till innan snön kommer ner hit till Köping. Vill gärna ha höst åtminstonde tills november. Är det att begära för mycket tro? Den som lever får se, men hålla tummarna kan man ju alltid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar